Torsdag

Torsdag schema hemsida korrigerad 2


Den köttätande mördarbakterien – var kom den ifrån?

Bertil Christensson, prof, överläkare, infektionskliniken SUS Lund

Hur ska du på akuten kunna skilja på en okomplicerad erysipelas och en livshotande nekrotiserande streptokockinfektion? Vem ska du konsultera? Hur bråttom är det? Vi går igenom diagnostik, klinik, patogenes och behandling av invasiva streptokockinfektioner. Var kommer de ifrån? Är de här för att stanna? Kan man skydda sig?


Basal EKG-tolkning

Hannes Lynnér – ST-läkare – Medicinkliniken Centralsjukhuset Kristianstad

Vilka EKG-förändringar får jag inte missa, hur stressad jag än är? Vad kan jag bortse ifrån i akutskedet? Denna föreläsning fokuserar på de EKG-förändringar man som läkare måste känna igen på en vanlig EKG-undersökning i vila. Basal tolkningsmetodik repeteras och utifrån patientfall diskuterar vi EKG-fynd vid såväl ischemisk hjärtsjukdom som vid arytmier.


Akut gynekologi

Moa Linner, Kvinnokliniken Helsingborg

På vårdcentralen kommer du som AT-läkare att hantera patienter med gynekologiska problem. Känns gynkursen avlägsen? Var lugn! Vi går igenom de viktigaste diff-diagnoserna, vilka som ska remitteras och några enkla tips och trix så att du kommer att glänsa som den gynekolog in spe du innerst inne är. Föreläsning med fall och diskussion. Välkommen!


Akut psykiatri

Sven Rydhög, Överläkare, Vuxenpsyk VO Kristianstad

Psykakuten kan både vara en spännande och en skrämmande plats. Men man stöter på de akuta psykiatriska tillstånden oavsett var inom sjukvården man befinner sig, vilket gör att den grundläggande kunskapen är värdefull för alla! Här får du en exposé om psykiatri på akutrummet. Vad stöter man på där och hur hanterar man det? Föreläsningen bjuder på fallbeskrivningar och tips.


Från råttgift till målsökande robotar

Ingar Timberg, Överläkare, Medicinkliniken, Hässleholm

Nästan en revolutionerande tid i antikoagulationens historia, som vi fått lov att vara med om, de senaste åren. Men djungeln är tät. Hur slår jag mig igenom denna?


Praktisk njurmedicin

Jenny Lindberg, Överläkare, njurmedicin, SUS Malmö

Njurarna är mycket centrala för kroppens funktioner, främst för reglering av vätskebalans, elektrolyter, kroppens surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. När njurarna sviktar så fallerar många fysiologiska mekanismer. Hur ska man tänka när man får in en patient med akut eller kronisk njursvikt på akutmottagningen? Hur ska man ordinera vätska och läkemedel till en patient som går i dialys? Vad är viktigt att tänka på vid utredning och behandling av en patient som är njurtransplanterad? Vad använder njurpatienter för läkemedel och vilka är deras verknings-mekanismer? Dessa frågor kommer att besvaras under en kort och praktiskt inriktad föreläsning med fokus på kliniskt användbara tips som kan hjälpa dig att handlägga dessa patienter.


En Ringer, en Ringer, sen ringer du narkos?

Robin Lundén, narkosläkare, SUS

Tycker du det är klurigt med vätskor? Innehåller en Rehydrex verkligen inte mer energi än ett glas saft? Är tillsats 40/20 mmol Na/K alltid tillräckligt? Var vill vi att vätskan hamnar, var tror vi den egentligen hamnar och varför tror vi det? Detta är en föreläsning där jag vill ge några enkla tumregler för att göra livet lättare när ni ska ordinera vätskor.


Mindfulness 

Ola Schenström, spec allmänmedicin, mindfulnesslärare, författare 

Mindfulness är ett forskningsbaserat förhållningssätt för livets alla svängningar. Mindfulnessträning är i hög grad övning i hur vi möter våra erfarenheter – goda som svåra. Med träning ökar vi vår kontroll, minskar vår stress, sover bättre, reagerar mindre automatiskt, ser de val vi har samt blir mer empatiska med oss själva och andra. Inte minst blir vi mer närvarande med våra barn och vår partner när vi är hemma och med kollegor, personal och patienter när vi är på jobbet. Teori och övning.


Rekonstruktiv plastikkirurgi vid SUS

Henry Svensson, överläkare och adjungerad professor, Sektion plastikkirurgi, SUS Malmö

Föreläsningen baserar sig på kursutvärderingarna 2014 och 2015. Följande huvudteman kommer att beröras: basala plastikkirurgiska tekniker med exempel på kliniska tillämpningar; brännskador; de dominerande diagnosgrupperna inom vuxna respektive barn; ärr. Målsättningen är att ge en inblick i den offentliga vårdens rekonstruktiva plastikkirurgi för de yngre kolleger som tänker sig en framtid inom t.ex. primärvård, men också att ge en fördjupning för de yngre kolleger som tänker sig en framtid inom det kirurgiska verksamhetsområdet.


Intoxikationer på akuten

Ardavan Khoshnood, ST-läkare Akutsjukvård, SUS Lund; Kriminolog, Malmö Högskola.

Vad gör du när en person kommer in med en misstänkt allvarlig intoxikation på tricykliska antidepressiva? Hur ska du tänka? Hur diagnostiserar du tillståndet? Denna föreläsning ger dig svaren på dina frågor! Intoxikation på akutmottagningen är en av de vanligaste sökorsakerna. Oftast är dessa patienter ordentligt påverkade eller till och med medvetandesänkta. Utmaningen ligger i att du som ansvarig läkare, trots bristande anamnes, med en noggrann undersökning sedan kan ge korrekt behandling.


Modern depressionsbehandling – ström, magnet eller partydrog/knark?

Pouya Movahed, Överläkare, PhD, Psykiatriska kliniken, SUS Lund

Depression är en vanlig sjukdom som orsakar stort lidande och påtaglig funktionsnedsättning. De läkemedel som har använts under det senaste halvseklet har i princip samma verkningsmekanism – de påverkar nivåerna av vissa signalsubstanser i hjärnan. Trots stor ansträngning för att systematiskt optimera behandlingen kvarstår depressionen hos ca 30% av patienterna. Vissa av dessa patienter kan svara på elektrokonvulsiv terapi (ECT), men även efter sådan behandling kvarstår en andel så kallade terapirefraktära patienter. Hur kan man få dessa patienter att bli friska?


Juridik i kliniken

Carl Johan Wingren, Rättsläkare, med.dr, Rättsmedicinalverket

På din jour inkommer polis med en person i handfängsel och begär att du omgående ska fastställa om personen smugglar narkotika i tarmen. Denna interaktiva föreläsning behandlar sådana och andra situationer som du i din yrkesroll kan ställas inför i samspelet mellan juridik och medicin. Till varje situation ges handlingsalternativ som du anonymt svarar på med hjälp av din smartphone. Vi diskuterar sedan de olika handlingsalternativen och korrelerar dessa med lagtexterna som ytterst reglerar handlingsutrymmet.


Vem är det som mördar? Vilka skador har offren?

Ardavan Khoshnood, ST-läkare Akutsjukvård, SUS Lund; Kriminolog, Malmö Högskola

“En död vid skottlossning”. “Kvinna knivhuggen framför sina barn”. Känner du igen rubrikerna? De går att läsa och höra allt oftare i media. Har du då undrat vem som står bakom sådana grova våldsbrott? Har du funderat över vilka skador offren får och vad de avlider av? Ur ett kriminologiskt och medicinskt perspektiv ger jag dig svaren. Följ med mig in i den grova brottslighetens värld.


Röda ögon – for your eyes only

Ola Rauer, Överläkare, Ögon SUS Lund

När är ett rött öga farligt och när är det bleka ögat farligt? Under hela din läkargärning stöter du på ögonfall. Hur skall de hanteras? Här lär du dig handlägga många av de fall du kan stöta på.


Varför ska vi prata om sexualitet?

Karina Bäckström Sexolog, KBT-terapeut, socionom. Samtala Terapi, sexologi, utveckling

Sexualiteten är en del av alla människor, inklusive de vi träffar på våra mottagningar. För många yrkesverksamma kan det kännas svårt att ställa frågor om patientens sexualitet. Vad kan man fråga och hur? Denna föreläsning är en introduktion till hur du kan förhålla dig till sexualiteten/sexuella frågeställningar samt prata med din patient på ett inkluderande och öppet sätt.


Akut buk – Hur kommer jag vidare?

Erik Agger, Specialist i Kirurgi, Kirurgkliniken Ystad lasarett

Traditionellt kännetecknas patienter med ”akut buk” som svårt sjuka patienter med allmänpåverkan, feber, cirkulationspåverkan, peritonit, tarmhinder eller gastrointestinal blödning. Även den oerfarne kan snabbt förstå att något är fel med dessa patienter. Problemet är att sökmönstret på våra akutmottagningar har förändrats. Många patienter söker för buksmärtor som inte uppfyller de traditionella kriterierna för akut buksjukdom men de har likväl ont i magen. De söker tidigare, ibland med symtom som inte är helt utvecklade, vissa har komplicerad bukkirurgisk historik och även ofarliga buksmärtor ger upphov till mycket obehag och oro. Vårt arbete handlar mycket om att avgöra när en patient får anses tillräckligt noggrant utredd för att kunna fatta nästa beslut. Föreläsningen kommer handla om de allvarliga akuta buksjukdomarna, de mer stillsamma och när vi kan ge lugnande besked. Vi kommer prata om hur du som jour kan arbeta för att fördela din tid och klinikens akuta resurser kring patienterna, när vi behöver vara helt säkra och när vi måste våga ta beslut med otillräcklig information.