Torsdag

Skjutningar och dödsskjutningar: Offren, gärningsmännen och framtiden

Ardavan Khoshnood
Docent, Universitetslektor, Överläkare

Det skjutvapenrelaterade våldet har ökat exceptionellt. Trots sin välfärd och långa historia av fred, utmärker sig Sverige vad gäller grova våldsbrott som skjutningar i den kriminella miljön. Hur ser det ut egentligen? Vilka är det som mördar? Vilka är det som mördas? Varför blev det så? Allt detta och lite till får du svar på under min föreläsning. Följ med mig i den grova brottslighetens mörka värld.

AKUT ÖNH inkl. perifer yrsel så att du förstår!

Sven Tarras-Wahlberg & Linus Rydhög
Specialistläkare inom ÖNH

Här kommer ni få en uppsjö av tips och tricks inom akut ÖNH och oavsett hur mycket eller lite du älskar denna fantastiska specialitet, kommer detta vara användbart under placeringen på vårdcentralen. Och ja, central yrsel kan säkert vara svårt, men perifer yrsel är det mycket sällan. Varför kommer vi förklara under denna föreläsning samt hur ni: 

– Hanterar en näsblödning

– Blir säker på att ställa diagnosen mediaotit och extern otit

– Se skillnad på en farlig infektion och en vanlig halsfluss 

– Med enkla tips kunna sy en sårskada på ett snyggt sätt

– Identifiera potentiellt farliga ansiktstrauman

Linus Rydhög och Sven Tarras-Wahlberg är båda specialistläkare inom ÖNH och har föreläst många gånger tidigare på kongresser och konferenser. Ni hittar dem även i workshopen här under AT-tinget, där det utlovas hands-on undervisning, härlig stämning samt ett tramsigt quiz.

Akut Njursvikt

Lisa Kristoffersson
Överläkare Njursektionen, Medicinkliniken CSK

Hur hanterar man ett högt kreatinin på akuten, på vårdavdelningen och på vårdcentralen? När är vätska lösningen och när kan det göra skada? Vad gör man när det varken verkar vara pre- eller postrenalt problem? Hur ska man göra med patientens läkemedel?

Allt vad du behöver veta om anemi

Gösta Bergh
Överläkare Medicinkliniken, Helsingborgs Lasarett

Anemi förekommer vid en rad olika sjukdomstillstånd.

Korrekt anemidiagnos underlättar din handläggning betydligt och möjliggör att patienten får adekvat hjälp av dig. 

Presentationen tar upp olika anemiformer som är viktiga att känna igen och hur du handlägger dessa på ett bra sätt.

HLR bortom algoritmen

Caroline Hård af Segerstad

När ska man göra avsteg från den sedvanliga HLR-algoritmen? Vad behöver man känna till om hjärtstopp vid speciella tillfällen som trauma, graviditet och hypotermi? Denna interaktiva föreläsning ska ta er igenom dessa utmaningar. Vi utgår från olika fall och ni får delta i ett quiz under föreläsningens gång. Vinnaren får ett pris. Alla frågor och diskussioner välkomnas. Vi ses på AT-tinget i Ystad!

Sport-relaterad hjärnskakning – akut handläggning och långtidskonsekvenser

Niklas Marklund
Professor i Neurokirurgi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Lunds Universitet

En idrottsrelaterad hjärnskakning (här används förkortningen SRC efter engelskans Sport Related Concussion) är per definition en lätt traumatisk hjärnskada som uppträder i idrottssammanhang. Termen commotio bör helst undvikas. SRC har generellt blivit allt vanligare i Sverige de senaste åren, och är inom många idrotter en av de vanligaste skadorna. Unikt för en SRC är att skadan sker då idrottaren har förhöjd kroppstemperatur, och därmed hjärntemperatur, vilket kan accelerera de sekundära skademekanismerna. Ett annat karakteristikum för SRC är risken för förnyat våld mot huvudet under den första fasen efter SRC, då hjärnan är mycket känslig (vulnerabel). Det behövs därför förfinad diagnostik och omhändertagande av SRC för att förhindra skadeutvecklingen. I samband med skadetillfället utsätts hjärnan för ett direkt eller indirekt våld som leder till en, vanligen, övergående störning av centrala nervsystemets funktion. Till de akuta symptomen hör huvudvärk, förvirring, minnesstörning, yrsel och balansstörning, sömnproblem och att ”det inte känns 100”. Det viktigaste när en SRC konstateras, eller endast misstänks, är att ta idrottaren från aktiviteten för att minimera risken för försämring av hjärnskadan. Efter att så kallade ”red flags” värderats- om sådana föreligger måste idrottaren tas till närmaste sjukhus- behöver den så kallade hjärntrappan initieras. Vid hjärntrappan ska idrottaren efter initial hjärnvila om ca 24-48 timmare stegvis öka belastningen för att nå full ansträngning och matchspel efter som tidigast 6-7 dagar efter SRC. Många idrotter har utvecklat hjärntrappor specifikt anpassade för verksamheten.

Normal tid för återhämtning är 14 dagar för vuxna, en månad för barn och ungdomar.  De med kvarstående besvär (persistent post-concussive symptoms) ökar, och dessa idrottare har oftast en komplex konstellation av symptom som leder till svårigheter med arbetsliv, idrott, skola och fritid. Tillståndet är svårbehandlat och i första hand används symptomlindrande behandlingar. Avbildning med CT och MR inom rutinsjukvården är vanligen helt normal. Med avancerad avbildning med MR ses dock avvikelser i den vita substansen i hjärnan. Dessutom finns hos de med upprepade SRC en risk för förtida demensutveckling med inlagring av demensproteiner (framförallt fosforylerat tau; p-tau) i hjärnan som i värsta fall kan leda till chronic traumatic encepalopathy (CTE). 

I föreläsningen kommer den akuta diagnostiken och omhändertagandet, värdet av hjärntrappan samt behandling av kvarstående symptom att tas upp. Dessutom kommer långtidskonsekvenser efter upprepade SRC att belysas. 

Tropiska infektionssjukdomar: Vad behöver du veta på akuten och i primärvården?

Karin Holm
Infektionsläkare

I den här föreläsningen tar jag upp sådant som AT-läkare på akuten eller inom primärvården behöver känna till för att väcka och bekräfta misstanken om en tropisk infektionssjukdom. Föreläsningen kommer att utgå från patienten vi har framför oss: Vad säger oss anamnes och status om viktiga differentialdiagnoser och hur går vi vidare i den primära handläggningen?

Rekonstruktiv plastikkirurgi i offentlig sjukvård

Henry Svensson
Överläkare, docent

Följande huvudteman kommer att beröras: basala plastikkirurgiska tekniker med olika kliniska tillämpningar, de dominerande diagnosgrupperna inom vuxna och barn, brännskador och ärr. Målsättningen är att ge en inblick i den offentliga vårdens rekonstruktiva plastikkirurgi för de yngre kolleger som tänker sig en framtid inom t.ex. primärvård, men också att ge en fördjupning för de yngre kolleger som tänker sig en framtid inom det kirurgiska verksamhetsområdet.

Vad kan man arbeta med utanför sjukhuset som (narkos-)läkare?

Johannes Quiding Lood
Narkosläkare

Miljöombyte från sjukhusets korridorer kan på många plan vara väldigt stimulerande, spännande och utmanande. Som läkare har vi möjligheter för detta, både på hemmaplan och ute i världen. Under denna föreläsning nämns olika alternativ vilka kan ses som en inspiration till att t ex arbeta ideellt, med eget företag, inom försvarsmakten eller prehospitalt. Förhoppningen är att kunna ingjuta nyfikenhet och begeistring inför er tid som legitimerade läkare. Det hela kommer ha en icke obetydlig anestesiologisk vinkling.

Expeditionsmedicin

Olivia Kiwanuka
Expeditionsläkare och VD på Adventure Medicine

Gör livet till ett äventyr! Med vildmarksmedicin kan du tillämpa färdigheter du bara läst om, på platser du bara drömt om. Men vad innebär det att vara expeditionsläkare? Vad är skillnaden gentemot hospital sjukvård? Vad innebär det för dig som läkare? En föreläsning om hur din karriär kan nå högre höjder. Bokstavligen.

Olivia Kiwanuka är expeditionsläkare och VD på Adventure Medicine. Med passion för berg, fascination för hav och ständig dragning till Arktis, utforskar hon världen. I tjänsten.

Kognitiv medicin – nu händer det!

Moa Wibom
Verksamhetschef för VO Kognitiv medicin. Silvialäkare och överläkare.

Utredning och diagnostik av de kognitiva sjukdomarna kommer bli avgörande i och med helt nya bromsande behandlingar. Rätt person i rätt tid. Hur gör vi?

Handkirurgi på akuten – en överlevnadsguide!

Jesper Nordenskjöld
Specialistläkare ortopedi och ST-läkare handkirurgi

Många AT-läkare är obekväma med att hantera akuta skador och infektioner i handen på akutmottagningen. ”Tänk om jag missat en nerv eller senskada?” ”Tänk om den där infektionen jag skickade hem borde opererats?” Min föreläsning syftar till att ge struktur i det handkirurgiska omhändertagandet och belysa vanliga fallgropar  och missade skador som ibland dyker upp hos oss på handkirurgisk klinik. Främst är dock målet att min föreläsning ska skapa intresse för vad som utan tvekan är den mest fantastiska av alla medicinska specialiteter- handkirurgi!

Kirurgi på akutmottagningen

David Wickström
Överläkare

Vill du lära dig tips och tricks för att på bästa sätt handha kirurgiska patienter på akutmottagningen? Då är detta föreläsningen för dig. En snabb genomgång av kirurgiska fallgropar i journattens svettiga mörker. Varför måste man känna i ljumsken på den inrökta KOL-tanten med calici? Måste jag stoppa ett finger i varje patients rumpa? Vad gör jag om det står en stråle med blod? När ska jag ringa bakjouren? Få svar på dessa frågor och lite till, välkomna!

Onkologi – hur akut kan det vara?

Henrik Cederleuf & Henrik Ekedahl
Specialistläkare i onkologi

Allt fler lever med aktiv cancer bl.a. till följd av nya behandlingsmöjligheter – men vad ska jag tänka på när cancerpatienten söker på akuten eller vårdcentralen? Är det mer akut för att patienten med diarré eller dyspné går på behandling på onkologen? En fallbaserad föreläsning om akuta onkologiska tillstånd.

Jag ÄR läkare

Sahar Janfada-Baloo
Överläkare specialist i allmän psykiatri, Beroendecentrum, Skånes universitetssjukhus Malmö

Oftast identifierar vi oss där vi ser vårt yrke som vår identitet. Möjligheterna och valen är många. Hur ska man karriärplanera? Många läkare kommer till en punkt, tyvärr ibland för tidigt och ifrågasätter sitt val av yrke, vill man detta och isåfall till vilket pris.

Trots att valen är många stöter vi på flertal begränsningar. Utgångspunkten i läkarkarriären går i tre steg; examen, legitimation och specialistkompetens. Vilken specialitet ska jag välja? Kan jag byta specialitet? Tänk om jag inte trivs? Ska jag gå till privata eller den offentliga sektorn? Utöver detta är vi så mycket mer än läkare; människa, blivande förälder, partner, och kanske en del av ett gemenskap utanför sjukvården. Begränsningar av att balansera arbete, vardag och fritid utifrån vilka rättigheter har jag med min anställningsform, övertid och krav.